Rätt luftfuktighet inomhus, och vad du gör när hygrometern visar fel

Grannen kom över med hygrometern i handen. 65 procent, och imma längst ner på sovrumsfönstret.

I juli är den siffran ingenting att göra åt. I januari, med minusgrader ute och samma 65 på displayen, är den det: då finns fukt inne som inte kommer ut, och den lägger sig på den kallaste ytan du har. Vilken yta det är vet du förmodligen inte än. Det tar vi reda på.

Vad hygrometern faktiskt mäter

Talet på displayen är relativ fuktighet, alltså hur mycket vattenånga luften bär i procent av vad den kan bära vid just sin temperatur. Absolut fuktighet är något annat, gram vatten per kubikmeter, och står sällan på ett billigt instrument. Skillnaden förklarar nästan allt som är förvirrande med fukt inomhus. Kyler du luften stiger procenten, värmer du den sjunker procenten. Vattnet är hela tiden kvar, det är taket som flyttar sig (Alingsås kommun).

Taket ser ut så här:

Egen beräkning med Magnus-formeln. Alingsås kommun anger 30, 17 och 5 g/m³ vid 30, 20 och 0 grader, vilket stämmer med raderna ovan.

Läs tabellen med källartrappan i huvudet. Luft på 20 grader bär 17,3 g/m³ innan den är mättad. Kyls samma luft till 12 grader ligger taket på 10,6. Resten måste ta vägen någonstans, och det blir väggen.

Daggpunkten avgör om väggen blir våt

Daggpunkten är temperaturen där luften når 100 procent. Allt i rummet som är kallare än så blir vått (Lawrence 2005). Det är därför hygrometerns tal aldrig räcker ensamt: du behöver också veta hur kall den kallaste ytan är.

Egen beräkning med Magnus-formeln (a = 17,625 och b = 243,04) efter Lawrence 2005 i BAMS, där osäkerheten anges till 0,35 °C. Tomma celler är kombinationer vi inte räknat, och de fyller vi inte i på känsla. Över 50 procent finns en tumregel som duger i huvudet: daggpunkten sjunker cirka 1 °C för varje 5 procentenheter lägre fuktighet.

Ta grannens sovrum. 22 grader och 50 procent ger daggpunkten 11,1 grader, och ett gammalt fönster behöver bara komma under det på insidan för att imma. Då är det glaset som är kallt, inte rummet som är onormalt fuktigt. Ytterväggen bakom garderoben är nästa kandidat, och den märker du ingenting av förrän det luktar.

Gränsen för när det blir mögel och inte bara vått är satt. Boverket skriver i BBR 6:52 att 75 procent ska användas som kritiskt fukttillstånd när materialets eget värde inte är väl undersökt, och att fuktigheten vid rumstemperatur inte bör överstiga 75 procent under längre tid. Vill du ha ett materialspecifikt värde i stället mäts det enligt RISE provmetod i rapport 2022:69. Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning tar samma fråga från andra hållet och räknar upp vad du ska leta efter innan du mäter: fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter, mikrobiell växt eller lukt, och omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av cirka -5 °C eller lägre.

Läs det sista en gång till. Imma på rutan en enstaka morgon säger lite. Omfattande imma på insidan när det är minus fem ute eller kallare är en av Folkhälsomyndighetens indikationer på fuktskada.

Normalt per rum och årstid

Alingsås kommun skriver det rakaste jag har sett en myndighetssida skriva: “Vi mår bäst när den relativa luftfuktigheten är runt 50 %. Det är inte jättenoga, mellan 30 och 70 % går bra.” Instrumentbutiken Intab, som inte redovisar någon egen mätserie, lägger den allmänna rekommendationen på 30 till 60 procent och konstaterar att vintervärdena vanligen hamnar under 40, ibland under 15, och att 20 till 40 procent är vanligt inomhus.

Myndighetsgränsen går någon annanstans. Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning (FoHMFS 2014:14) säger att en bostad bör utredas om medelvärdet över eldningssäsongen ligger över 7 g vatten per kg torr luft, “vilket motsvarar cirka 45 % relativ luftfuktighet vid 21 °C”, eller om fukttillskottet vintertid regelmässigt är över 3 g/m³. Har du kvalsterallergi vill Astma- och Allergiförbundet ha sovrummet “gärna under 45 procent vintertid”, och ser kondens på fönstren som ett tecken på att fuktigheten är för hög.

Riktvärdena per rum ser alltså ut så här. Vår egen mätning i fyra rum pågår, och kolumnerna fylls i när den är klar, med instrumentets modell utskriven.

Så här såg det ut hemma hos oss i [månad]

Badrummet står utan riktvärde med flit. Ingen källa jag hittat sätter en siffra på ett rum där talet rusar under duschen och faller tillbaka efteråt. Det du ska titta på där är hur snabbt det faller, inte hur högt det stod.

Så torr blir luften på vintern, och när det är ett problem

Uteluft på 20 minusgrader är mättad och bär ändå nästan inget vatten. Värms den till 20 grader inomhus landar den på cirka 6 procent (Alingsås kommun). Ditt hus lägger till fukt från dusch, matlagning och tvätt, så hygrometern hamnar högre än så. Torrt blir det ändå.

Symtomen känner du igen: irriterade ögon, torr hud, statisk elektricitet i tröjor och mattor, halsont, nästäppa på natten, spruckna läppar (Alingsås kommun). Något svenskt gränsvärde för torr luft finns inte, och Arbetsmiljöverket har enligt tidningen Arbetet aldrig haft ett överklagat krav om torr luft att ta ställning till.

Min hållning: torr luft i februari är obehagligt, inte farligt för huset. Vill du höja talet några enheter, sänk inomhustemperaturen en grad. Fuktigheten stiger utan att du tillför en droppe vatten, precis som tabellen längst upp visar. Stäng däremot inte ventilationen för att spara på fukten. Folkhälsomyndighetens gräns för fukttillskott är ett tak, inte ett mål.

För fuktigt, vädra först, värm sedan, avfukta sist

Ordningen är inte godtycklig, den går från gratis till dyrt.

Vädra kort och ofta i stället för att ha ett fönster på glänt hela dagen. Sätt igång frånluften när du duschar och lagar mat, och låt den gå en stund efteråt. Torkar du tvätt inne, se till att det finns ventilation i rummet, och vädra inte samtidigt som tvätten torkar (Astma- och Allergiförbundet).

Värm sedan. Samma luft får lägre fuktighet när den värms, och en varmare vägg ligger längre från daggpunkten. Sommarluft på 20 grader och 70 procent har daggpunkten 14,4 grader enligt tabellen ovan, och källarväggen är 12. Du vädrar in vatten.

Avfukta sist. Ligger källaren över 75 procent i medel över en hel vecka är det avfuktare som gäller, inte mer vädring. Vilken maskin som passar går vilken avfuktare som passar i källaren igenom, och är utrymmet kallt är det sorptionsavfuktare i kalla utrymmen du ska läsa. Innan du köper något, ta reda på varifrån vattnet kommer. En avfuktare mot markfukt är fel verktyg. Vi visar tejptestet i hitta varifrån fukten i källaren kommer.

En avfuktare i ett sovrum som immar i januari är fel maskin på fel problem. Där är det fukttillskottet och ventilationen som ska åtgärdas.

Mät rätt, och kolla att hygrometern visar rätt

Folkhälsomyndigheten är tydlig med att bedömningen ska bygga på medelvärden över en längre period, inte på enstaka avläsningar, och att du mäter där du misstänker problemet. Så gör vi: instrumentet mitt i rummet eller en meter från ytterväggen, aldrig i solen och aldrig ovanför ett element, minst en vecka, avläst morgon och kväll. En avläsning klockan sju en söndagsmorgon säger inget om huset.

Sedan frågan ingen ställer: visar instrumentet rätt? Enligt två testsajter avvek den bästa hygrometern i testet max 3 procentenheter mot referens, och ett av testerna anger 3 till 4. Det är felmarginalen på en bra mätare, och du vet inte vilken sida av den din egen ligger på.

Det går att kontrollera på köksbordet. Blanda vanligt koksalt med lite vatten till en mättad välling i en skål, ställ skålen och hygrometern i en sluten burk, och låt det stå tills talet står stilla. Luften i burken lägger sig på 75,3 procent vid 25 grader (Greenspan 1977, via OIML R121). Visar instrumentet 70 eller 80 vet du felet och kan räkna bort det i fortsättningen. Mer om hur vi mäter står under så mäter vi.

Och 75,3 är ju precis den siffra du bryr dig om i källaren.